Nybyggnationen i Europa kan
ha nått sin topp
Nybyggnationen i Europa kan
ha nått sin topp
EUROCONSTRUCT/EUROPA. Juni 2025
EUROCONSTRUCT/EUROPA. Juni 2025
Befolkningen minskar, och behovet av nybyggnation förändras
Under de senaste åren har byggandet av bostäder, bostadsgarage och fritidshus minskat avsevärt i de flesta europeiska länder. Samtidigt har även nybyggandet av lokaler haft en relativt svag utveckling. Sammantaget har det lett till en kraftig nedgång i byggaktiviteten i Europa.
Korttidsprognoser från Euroconstruct-nätverket pekar på en förbättring med start i år, med en gradvis återhämtning i nybyggnationen under de kommande åren. Det finns dock betydande strukturella förändringar som tyder på att den nya normala nivån kommer att vara avsevärt lägre än före pandemin.
Återuppbyggnaden av Ukraina är sannolikt en av få faktorer som kan motverka denna långsiktiga strukturella nedgång i efterfrågan på nybyggnation i Europa som helhet. Men i så fall handlar det om att ersätta förstörda byggnader, inte att öka byggnadsbeståndet.
Klimatanpassningar, omställningen till förnybar energi och omfattande infrastrukturuppgraderingar i hela Europa kommer att kräva stora investeringar, vilket innebär att räntorna sannolikt kommer att förbli relativt höga framöver. Stigande priser på utsläppsrätter och utfasningen av gratis tilldelningar av utsläppsrätter till cement- och stålindustrin pekar också på att byggkostnaderna kommer att förbli höga. För byggnader kommer investeringarna sannolikt i allt större utsträckning att riktas mot det befintliga byggnadsbeståndet. Klimatanpassningar kommer att innefatta gröna tak, förbättrad dränering, tilläggsisolering, uppgraderade fönster, solpaneler etc. När det gäller förnybar energi kommer vi att se fler solpaneler, hemmabatterier och bergvärme, bland annat.
Det befintliga byggnadsbeståndet kommer också att behöva användas längre än idag, med tanke på målen om en mer cirkulär ekonomi, givet de stora utsläpp och mängder av avfall som nybyggnation och rivning innebär. Därför bör renovering och ombyggnation öka framöver—på bekostnad av nybyggnation—både för att anpassa byggnadsbeståndet till förändrade behov och för att uppfylla högre krav på energieffektivitet och motståndskraft mot extremväder. Vissa äldre byggnader kommer ändå att ersättas med nya.
Demografiska förändringar kommer att minska efterfrågan på nybyggnation
En minskande befolkning, i kombination med en kraftig åldrande befolkning, kommer att innebära ett sjunkade behov av ny boyta. Figuren visar historisk och prognostiserad årlig procentuell befolkningstillväxt för alla åldersgrupper samt andelen av befolkningen i arbetsför ålder inom euroområdet. Prognoserna är gjorda av Världsbanken, men andra källor visar en liknande trend. Åldersgruppen 15–64 år utgjorde 67,6 % av befolkningen år 1992, minskade till 63,1 % i år och förväntas minska ytterligare till 59,7 % inom tio år. Den årliga befolkningstillväxten för alla åldersgrupper i euroområdet var nästan 0,9 % i början av 1960-talet, sjönk till 0,5 % år 2004 och föll under noll förra året. År 2050 förväntas befolkningen i euroområdet minska varje år.
Den demografiska förändringen kommer att minska det framtida behovet av nya byggnader.
Utvecklingen i Norge visar på samma tendenser, även om den är något mindre dramatisk än i euroområdet. Åldersgruppen 15–64 år nådde sin topp i Norge år 2009 och utgjorde då 66,3 % av den totala befolkningen. Den andelen har minskat något till 65 % i år, men nedgången förväntas accelerera under de kommande åren. Den totala befolkningstillväxten i Norge har dock varit stark sedan ukrainska flyktingar började anlända 2022, men tillväxten avtog markant förra året. Som mest kom 14 700 ukrainare till Norge under ett enda kvartal. Under första kvartalet 2025 var siffran 2 900. Detta bidrog till att årets första kvartal blev det lägsta i befolkningstillväxt sedan 2004, relativt den totala befolkningen, med undantag för pandemiåret 2020. Befolkningstillväxten i Norge förväntas minska varje år framöver.
Konsekvenserna kommer troligen att bli störst för icke-bostadsbyggnader i privat sektor
Den långsiktiga efterfrågan på kontorsyta väntas minska till följd av produktivitetsvinster från ökad användning av artificiell intelligens i kontorsyrken, i kombination med stigande behov av arbetskraft inom hälso- och omsorgsyrken. Vissa kontorsbyggnader kommer sannolikt att omvandlas för andra ändamål och nya byggnader kommer fortfarande att uppföras där efterfrågan är som störst, men den totala nybyggnationen kommer att minska. Samma utveckling väntas för butikslokaler, eftersom e-handeln gradvis ersätter fysiska butiker – om än inte helt. Behovet av hotellbyggnader kommer troligen att påverkas mindre än andra typer av kommersiella byggnader, medan vård- och omsorgsbyggnader kan bli de enda byggnadstyper som behöver byggas ut.
Den demografiska omställning som Europa nu genomgår innebär en omritad karta för nybyggnationen framöver och utgör utan tvekan ett paradigmskifte för den europeiska byggsektorn.
Texten är skriven av Nejra Macic, chefsekonom på Prognosesenteret AS. Prognosesenteret AS ingår i det europeiska analysnätverket EUROCONSTRUCT som du kan läsa mer om här. Sverige representeras i nätverket av Prognoscentret.
